Har som sagt fortfarande inte riktigt kommit igång här efter rensningen. Finns mycket åsikter om högt och lågt, och mycket som säkert skulle kunna uttryckas… Men man har ju inte tid! Ska försöka skärpa till mig och börja svamla mera, jag lovar. Som sagt, rensar ut gammalt skräp nu och börjar om från scratch helt enkelt…

(Ovanstående rubrik är en parafras på kvällstidningarnas vanligen förekommande löpsedelssättningar som i sig ofta är inkorrekta och bara skrivs för att få uppmärksamhet till de dessutom journalistiskt undermåligt underbyggda artiklarna)

Titta, vår annars så flata statsminister har lite cojones ändå. Synd bara att han inte visat den här sidan tidigare, då kanske alliansen hade haft ett betydligt lugnare arbetsklimat ett tag framöver. Nåväl.

Robert Mugabe… vad ska man säga? Ska man avfärda honom som en brutal clown, eller ska man ta honom på allvar och kanske till och med överväga externa militära direkta insatser i Zimbabwe, av humanitära skäl? Hursomhelst så tror jag inte på att tiga honom till döds. Diktaturer slutar inte finnas bara för att vi låtsas att de inte finns.

Att man som till exempel vänsterbloggaren Jinge kritiserar EU för att överhuvudtaget bjuda in diktatorn till Lissabon vore kanske respektabelt (även om jag inte håller med), om man bara kunde bortse från det faktum att Mugabe varit vänsterns Golden Boy i många många år innan sanningen om Zimbabwes totala planekonomiska kollaps krupit fram. Eller är anledningen till att vänstern nu tar avstånd egentligen inte att det gått åt helvete, utan att världen fått nys om det, och medierna skrivit om det?

Klicka på bilderna, vetja. Pinsamt var ordet. Det är tydligen OK att krama om diktatorer så länge de inför samhällsreformer som på papperet stämmer överens med ens egen utopiska världsbild, även om man vet att folket lider (nutida exempel: Kuba, Venezuela).

Jag tycker instinktivt illa om begreppet folkbildning, som om vi är för dumma för att välja själva vad vi vill sysselsätta våra hjärnor med, men svenskarna borde faktiskt få veta vad våra socialdemokratiska herrar genom alla decennier sysslat med bakom kulisserna, och hur de rättfärdigat sitt stöd till världens avskum. Dags för en riktig sanningskommission om socialismens brott mot mänskligheten? *snett leende*

Andra bloggar om: demokrati, diktatur, socialism, planekonomi, zimbabwe, mugabe, alliansen, reinfeldt

Till slut vann de demokratiska krafterna i Venezuela lite kraft, och folket röstade nej till president Hugo “señor loco” Chavez konstitutionsförslag att skriva in socialism som evig officiell utgångspunkt, utöka presidentadministrationens maktbas och dessutom göra presidentämbetet omvalbart i all oändlighet. Så långt allt väl.

Vad dyker då upp som ett brev på posten? Jo, givetvis den inte-så-samlade rabiata vänsterns skri över hur mycket de sörjer, hur bra Venezuelas samhällssituation är jämfört med den onda onda högervridna västvärlden, och hur de nu ska kunna gå vidare med kampen för socialism efter det här bakslaget. För hur ska man kunna påföra sin ideologi på alla mindre vetande människor runtom i världen om man inte kan lura på dem att införa den själva? Vadsaninudå? Revolution? Meh, då måste vi ju kämpa själva, och riskera att förlora någonting personligen… Nej då får det vara, jag sitter nog kvar här där jag själv har det bra och gnäller i min blogg istället..,

Andra bloggar om: demokrati, korruption, makt, socialism, venezuela, chavez

Hej, och välkommen till politisktinkorrekt.com!

Har haft den här sidan liggande ett litet tag nu, väntat på ett bra infall, en tanke, en idé, vad som helst som skulle kunna ge incitament för att börja blogga…

Frågan är: Var ska man börja? Vad skulle passa som första inlägg? Vilket ämne är tillräckligt viktigt och intressant för att kunna motiveras som allra första inslag här på bloggen?

Till slut gav jag upp… varför inte bara börja skriva? Skriv om det som händer, det som syns i media, kommentera dagens händelser, skriv längre haranger om ideologi, bara skriv, damn it!